Ekonomisk prepping

Prepping är när man förbereder sig för att klara av en kris. Ekonomisk prepping handlar om att förbereda ekonomin för händelser som kan inträffa i krissituationer. I den här artikeln får du konkreta tips på hur du kan preppa din ekonomi på olika sätt.

De flesta associerar prepping med att bunkra mat, tappa upp vattendunkar och ha alternativa sätt att laga mat på i händelse av elavbrott. Detta får ofta stort utrymme i media under pandemier och utbrott av krig i vår närhet.

Vi har varit väldigt förskonade från den typen av händelser i Sverige men något som händer då och då är att ekonomiska system stoppas. Du kanske har råkat ut för det själv någon gång att du inte kunnat betala med kortet i matbutiken.

Att vara ekonomiskt preppad handlar om att vara rustad för att klara såna typer av avbrott i det normala sättet att hantera pengar i vardagen. Det handlar lika mycket om inflödet av pengar i sin ekonomi som utflödet/utbytet till produkter och tjänster.

1. Inneha kontanter

Utvecklingen inom digital ekonomi har gått rasande fort och det är inte många som idag använder sig av kontanter. Det är ju till och med så att många butiker inte längre har kontanthantering.

När betalningssystem eller andra IT-system kraschar, vilket det gör flera gånger per år, står vi handfallna och måste antingen vänta eller hitta andra vägar.

En del gånger beror det på att kortbetalning inte fungerar men att kassasystemet funkar som vanligt. Då går det att handla med kontanter istället för kort. Att ha lite kontanter hemma eller med sig är därför ekonomisk prepping.

Hur mycket man ska ha beror lite på vilka behov man har, men några tusenlappar tycker de flesta ekonomipreppare. Det är också bra att man har de fördelade på olika mindre valörer.

2. Ha flera olika betalkort

Förlita dig inte på att din huvudbank alltid är tillgänglig utan var otrogen och ha konton i flera banker. Ekonomisk prepping kan innebära att du har kort från flera olika betalkortsleverantörer (Mastercard, VISA, Amex etc.).

Många butiker tar dessutom emot betalning via Swish, vilket är ett sätt att gå runt problemet ifall det är betalkortsleverantörers system som slagits ut.

Notera att betaltjänster som Apple Pay eller Google Pay inte är diversifiering (spridning) eftersom det underliggande betalsättet är ett kredit- eller bankkort som du kopplat till appen.

3. Ha ett bra kontaktnät

Ibland målas det upp en bild om att folk i kriser isolerar sig, bygger stängsel runt sitt hus och är misstänksam mot allt och alla. Det är en bild som inte verkar stämma när man studerar hur folk som hamnar i riktiga kriser beter sig.

De allra flesta människor vill hjälpa varandra och allra mest de som står oss nära. Om du hamnar i ekonomisk knipa på grund av olika omständigheter är det prepping att ha nära kontakter som du vet kommer hjälpa dig komma förbi knipan.

4. Sprid möjligheter och risker i yrkeslivet

Har du en partner/sambo/make/maka? Kanske ni dessutom har familjeansvar med barn? Det är ganska vanligt att folk har träffats på utbildning eller jobb och därför befinner sig i samma bransch.

Ekonomisk prepping kan handla om att se över hur ni tillsammans kan få säkrare inkomster. Har ni diversifierat era möjligheter och risker när det kommer till lön. Om branschen ni jobbar inom blir utsatt och tappar marknad kan det leda till dubbla fall av arbetslöshet.

5. Teckna rätt försäkringar

Försäkringar är till för att vara ekonomiska krockkuddar och kan inte ersätta det man förlorat eller som gått sönder. Det finns vissa försäkringar som alla bör ha och sen finns det extraförsäkringar som egentligen är ganska onödiga.

Vi anser att de absolut viktigaste är hemförsäkring, sjuk- och olycksfallsförsäkring samt trafikförsäkring (om du har fordon).

Vill du preppa extra ekonomiskt för efterlevande, teckna en livförsäkring. Skulle ett stort inkomstbortfall leda till en tung börda kan du teckna inkomstförsäkring. A-kassa kan täcka upp för en grundläggande inkomst under en period.