Försäkrad ekonomi före inkomstförsäkring
En viktig princip inom ekonomisk planering är att ha en stabil ekonomisk grund. Det är viktigare att försäkra sig om en sund privatekonomi än att förlita sig på att inkomstförsäkring ska vara räddaren i nöden.
Ekonomisk trygghet innefattar att ha en balanserad ekonomi med tillräckliga överskott och att ekonomin är tålig för oförutsedda händelser. Det innebär att leva inom eller under sina tillgångar och ha en hållbar ekonomisk plan.
Om kalkylen inte håller vid en oförutsedd händelse som sänker inkomsten, då är en inkomstförsäkring inte lösningen utan bara en konstgjord andning.
Grundförsäkringar för inkomster
I Sverige har vi skyddsnät som säkerställer att människor inte hamnar på bar backe, helt utan inkomst. När man blir av med jobbet finns pengar att få genom arbetslöshetsförsäkring (A-kassan).
Den som blir sjuk och inte kan jobba kan få ersättning från försäkringskassan.
Vissa fackförbund har gruppförsäkringar som kan träda in och betala ersättning till medlemmar vid oförutsedda händelser.
Ersättningen från a-kassan kan aldrig bli högre än 80% av inkomsttaket på 33 000 kr, alltså 26 400 kr före skatt.
Spara överskott i buffertsparande
Genom att bygga upp ett buffertsparande blir privatekonomin mer motståndskraftig mot svängningar. Eftersom inkomsten sjunker vid arbetslöshet är det inbyggt i systemet att man ska söka ett nytt jobb för att återfå sin högre inkomst.
Buffertsparandet bör vara så pass tilltaget att man har tid för omställningen, tid att söka nytt jobb och i värsta fall tid att behöva justera sin livssituation. Det kan vara att behöva byta boende, flytta till en annan stad eller göra sig av med rullande kostnader.
Närmare 70% av alla svenskar har ett buffertsparande enligt undersökningen Spartempen som genomförs årligen av den statligt ägda banken SBAB.
På Världsspardagen (31 oktober, 2023) redovisade Alektum Group resultatet från en undersökning gjord av Norstat att 22% av svenskar har ingen eller en mycket liten buffert.
Många sparekonomer anser att man bör ha mellan 3-6 månadslöner undanstoppade på ett sparkonto med fria uttag, och gärna ränta. Unga personer utan barn är mer flexibla i livet och klarar sig med mindre buffert, medan barnfamiljer med många åtaganden som boende med mera bör sträva efter större sparbuffert.
Då är en inkomstförsäkring bra att ha
Men eftersom det finns inkomstförsäkringar så bör väl någon ha nytta av de? Absolut har inkomstförsäkringen betydelse för människor och det kan vara:
- Under tiden man bygger upp sin sparbuffert
- Om man har en bruttolön på över 33 000 kr per månad
Det blir tydligt att inkomstförsäkringen gör mest nytta för den som har hög lön. Medellönen i Sverige rapporterades enligt SCB till 38 300 kr för 2022. För den som tjänar mer än 33 000 kr kan det vara värt att räkna på vad försäkringen kostar och vilket inkomstbortfall den isåfall kan täcka.
Inkomstförsäkringar tecknas oftast till bästa pris genom fackförbund. De har förhandlat med försäkringsbolagen om stora volymer av anslutna medlemmar. Det finns privata inkomstförsäkringar men de är relativt mycket dyrare och villkoren kan vara sämre.
Andra tilläggsförsäkringar för privatekonomi
Det finns andra sätt att skydda sin privatekonomi vid inkomstbortfall. För den som har ett boende finansierat med lånade pengar kan man ha låneskydd. En sån försäkring träder in vid sjukdom eller arbetslöshet och ofta täcker den inbetalning av både amortering och räntekostnader.
Livförsäkringar kan skydda efterlevande i händelse av sjukdom eller olycka som leder till död. Personer som har tecknat ett bolån tillsammans kan med skydd av en sådan lösa den avlidnes andel av lånet och därmed öka möjligheten för den överlevande att kunna bo kvar.
Källor och mer läsning
- ”Ersättning från a-kassa”, Arbetsförmedling (2024-02-23)
- ”Medellöner i Sverige”, Statistiska Centralbyrån (2023-10-09)
- ”Spartempen”, SBAB (2024-02-06)