Räntearbitrage som passiv inkomst

Ränta är den kostnad som en låntagare betalar till långivaren. Om du tar ett lån betalar du ränta, men om du lånar ut pengar så får du ränta. Ett räntearbitrage kan utgöra en passiv inkomst om du kan få mer ränta än vad du betalar.

Det är inget konstigt och skumt med räntearbitrage. Det är precis så här som bankerna tjänar stora pengar, genom att låna upp till låg ränta och sedan låna ut till högre ränta. Med stora pengavolymer blir det betydande vinster och det på ett rätt så passivt sätt.

För att vi som privatpersoner ska kunna skapa ett räntearbitrage måste vissa förutsättningar finnas:

• Du måste ha en ”låg” ränta på dina lånade pengar
• Du måste ha en ”hög” ränta på sparkonto (utlånade pengar)

Värt att trycka på är att vi endast pratar om räntearbitrage här och inte att man tar lån för att investera i aktier eller aktiefonder.

Exempel på passiva ränteinkomster vid arbitrage

Det bästa för att förstå hur det hänger ihop och vilka nivåer av inkomster vi pratar om är att illustrera det här med ett räkneexempel. Vi har tagit räntor som var gällande den 20 mars 2024.

Sparkonto: SBAB ger 4,25% ränta vid 3 månaders bindningstid

Bolån: Nordnet ger 4,15% till Private Banking kunder med rörligt (3 mån) bolån

Här ser det ut att finnas en potentiell möjlighet till räntearbitrage med 0,10%, som vi kan räkna på:

Utgångsdata

• Bolåneränta: 4,15% (Nordnet 3 mån)
• Ränta på sparkonto: 4,25% (SBAB 3 mån)
• Belopp: 100 000 kr
• Skattesats för kapitalinkomster: 30% (typisk skattesats i Sverige)

Beräkningar

1. Ränteintäkter från sparkontot:
   • Årlig ränta: 100 000 kr * 4,25% = 4 250 kr
   • Efter skatt (70% kvar efter 30% skatt): 4 250 kr * 70% = 2 975 kr
2. Räntekostnad för det utökade bolånet:
   • Årlig ränta: 100 000 kr * 4,15% = 4 150 kr
   • Eftersom ränteutgifter på bolån är avdragsgilla, får du tillbaka 30% av detta belopp på skatten: 4 150 kr * 30% = 1 245 kr
   • Netto räntekostnad efter skatteavdrag: 4 150 kr – 1 245 kr = 2 905 kr

Nettoresultat:

• Totala ränteintäkter efter skatt: 2 975 kr
• Totala netto räntekostnader efter skatteavdrag: 2 905 kr
• Netto årlig vinst: 2 975 kr – 2 905 kr = 70 kr

Så får för varje 100 000 kr som placeras på sparkontot kan man få 70 kr netto. Det är inte några större summor, inte ens om vi räknar på 1 miljon kronor som placeras på detta sätt. Dessutom finns vissa risker med strategin.

Risker att hantera vid räntearbitrage

1. Skatteeffekter: Ränteintäkterna från sparkontot är skattepliktiga, vilket innebär att du måste betala skatt på den ränta du tjänar. Å andra sidan är ränteutgifterna för bolånet avdragsgilla. Det är dock viktigt att beräkna nettoeffekten av dessa skatteeffekter för att se om strategin faktiskt är lönsam efter skatt.
2. Ränterisk: Räntesatserna kan förändras. Om räntan på ditt sparkonto sänks eller om räntan på ditt bolån höjs, kan detta minska eller eliminera din möjliga vinst eller till och med resultera i en förlust.
3. Lånets villkor: Att öka storleken på ditt bolån kan också påverka villkoren för lånet. Långivaren kan ha regler eller restriktioner som begränsar hur mycket du kan låna eller hur du kan använda de lånade pengarna.
4. Likviditetsrisk: Att binda upp dina lånade pengar i ett sparkonto kan begränsa din likviditet. Om du behöver tillgång till pengarna snabbt, kan det finnas begränsningar eller straffavgifter för att ta ut dem.
5. Moralisk risk och personlig komfort: Att ta på sig mer skuld för att genomföra en investeringsstrategi innebär alltid en risk och bör överensstämma med din risktolerans och personliga finansiella mål.

Att helt kontrollera för riskerna kan vara svårt och det gäller att ställa dessa mot den ganska modesta avkastningen som går att få som privatperson. De där 70 kr vi kom fram till i vårt räkneexempel för 100 000 kr i pengavolym kan snabbt förvandlas till en förlust om villkoren ändras till din nackdel.

Andra arbitrage att tjäna pengar på

Det finns andra metoder där det med arbitrage kan gå att tjäna pengar. Genom att utnyttja prisskillnader på en viss tillgång mellan olika marknader kan man göra vinst på mellanskillnaden.

Ett klassiskt sätt är ”cash and carry-arbitrage”, där en handlare köper en underliggande tillgång (som aktier) och samtidigt säljer ett terminskontrakt på samma tillgång. Om det finns en prismissanpassning mellan den underliggande tillgången och terminspriset, kan handlaren låsa in en riskfri vinst genom denna strategi.

Ett annat exempel är arbitrage mellan terminskontrakt med olika löptider eller mellan terminskontrakt på samma underliggande tillgång men handlade på olika börser.

Vissa har även tillämpat den här metoden på oddsmarknader, alltså hos spelbolag. Ibland uppstår det tillfällen då spelbolagen sätter så pass olika odds att man kan låsa in ett spel och alltid vinna. Låter det för bra för att vara sant? Läs mer om tekniken på sajten arbitragebetting.se, som går igenom den metodiken på djupet.